Ingen kan väl ha undgått att höra att vi har stora problem med ljudet på våra tävlingar. Vi är, som exempel, inte välkomna att köra på Falkenberg och Anderstorp. Vid Årsracet på Linköping 2001 så påtalades det också att en del maskiner lät väldigt mycket. Vid mätningar så låg en del maskiner på mellan 115 - 120 dB. Som nog alla vet så är gränsen på banorna i Sverige 102 dB. Om vi inte alla hjälps åt så kommer vi inte att få köra någonstans. Fr.o.m. nästa år kommer vi att skärpa kraven på ljuddämpning så att vi ligger inom godkända normer. Då kan vi, om vi verkligen visar att vi kan och vill, ha möjlighet att bli accepterade på alla banor. Passa på i vinter att fixa till ordentlig ljuddämpning på Era maskiner.

Om Ni inte ställer upp så är det nog snart slutkört för oss här i Sverige.

Om Ni nu inte går med på det här så har jag ett alternativ som vi får ta till. Nämligen följande som jag hittade i senaste BilTema-katalogen.

Då kanske vi inte behöver hyra de banor som kanske inte finns kvar, miljö och hälsoskydd har ju redan stängt dom p.g.a. buller, utan kan träffas på någon parkering vid IKEA eller liknande. Om Ni tycker att det här verkar vara ett bra alternativ till våra race så fortsätt att bullra.

Lennart

Att vi måste bli bättre på buller, det har vi alla hört till leda vid det här laget, men hur fasen skall man då bära sig åt att få sin maskin tystare.

Tyvärr är ljuddämpning av classic-maskiner inte ett välkänt område, men vi har samlat på oss en viss mängd "vetande" . Vi kan inte garantera att alla tips fungerar, eller fungerar på alla typer av maskiner, men tror att detta utgör en bra startpunkt.

Värt att notera är att kraven på en racingmaskin är högre än på en gatcykel!!

Vi måste uppfylla 102 dBA medan 103 dBA gäller på vägen! (Mätmetoden är identisk när det gäller 4-takt.)

Den ljuddämparprincip som troligen fungerar bäst på våra classicracers är den s.k. absorptionsprincipen där avgaserna leds genom ett perforerat rör med ljuddämpande material runt omkring. Den andra vanliga principen bygger på att bryta ner ljudet genom att ha ett antal perforerade tvärväggar eller flänsar som bryter sönder tryckvågorna. Denna sistnämnda princip anses skapa ett högre mottryck som dämpar effekten mera. Därför behandlar vi här bara ljuddämpare byggda efter absorptionsprincipen.

När det gäller dämpare av typ "Supertrapp" så verkar den falla in under den andra kategorin, dvs med lite högre mottryck. Om någon kan mer om denna typ, kan ni väl höra av er!

Ljuddämparen bör vara cylindrisk och så lång som möjligt. Innerröret görs av perforerad plåt, ju mer hålarea, desto bättre. Försök er inte på att borra hål i något gammalt avgasrör själva, det är nästan omöjligt att klara håltätheten på detta sätt.

Innerrörets diameter är jag lite osäker på, men vill nog avråda från att ni provar med alltför grova rör. Använd förslagsvis ca 45-50 mm diameter som utgångsvärde.

Ljuddämparmattans tjocklek bör vara 30-40 mm, och ytterst har vi en mantel. Bästa materialet för manteln är aluminium pga dess ljuddämpande egenskaper i kombination med god värmeavledning.

Enligt vissa "förståsigpåare" inom området skall gasen, åtminstone delvis, ledas ut i ljuddämparmassan för att vi skall få bäst effekt. Detta medför följande:

• Ljuddämparullen blir mycket varm – välj keramisk stenull eftersom den tål värme bäst och överstig inte 35-40 mm tjocklek för då blir innersta lagret ull för varmt.
• Endast långfibrig ull duger, allt annat blåser ut efter kort tid.
• God värmeavledning från manteln krävs – svartlackad aluminium rekommenderas.

För att leda ut gas i ljuddämparmassan kan man sätta in en liten restriktion i mitten av dämparen. Jag gissar att denna restriktion bör vara ganska liten för att inte "kväva" motorn. Man kan också vinkla hålen i innerröret med en dorn så att man underlättar för gasen att kila ut och in i ljuddämparmassan.

Att få rätt packning på ljuddämparmattan är också mycket viktigt. För löst packat innebär oftast att massan packar ihop sig själv och främre delen av ljuddämparen blir inaktiv. Innan man lärt sig hur man packar rätt är det därför viktigt att man kontrollerar efter första racet och tilläggspackar om så behövs. Om man i motsatt fall packar för hårt, minskar den ljuddämpande förmågan.

Om ni använder ståltråd för att hålla massan på plats, byt ut denna mot nylontråd, typ tunn fiskelina eller liknande. Denna smälter och tillåter massan att breda ut sig bättre. Se också till att täta glipor i dämparen, en del material har en förunderlig förmåga att hitta ut.

Jag har själv testat en cylindrisk ljuddämpare på Daniels (sonens) Honda 125’a jag tävlat lite med i år. Eftersom Daniel skulle vara med på B-licenskursen på Anderstorp i våras där man ställde som krav max 98 dBA, tog jag i allt vad jag orkade den gången. Med tanke på att mycket av informationen ovan kommit mig till del efter bygget, så kunde nog ljuddämparen gjorts både lite bättre och framför allt inte så tjock. Ljuddämparen sitter bakom och integrerad i en kort megafon med motkona.

Data: Cylindervolym 148cc, 2-1system, ljuddämparlängd 330 mm, dia innerrör 35 mm, manteldiameter 125 mm, dvs dämparmattans tjocklek 45 mm, mantelmaterial obehandlad 1 mm aluminiumplåt.

I mynningen sitter ett kors av 2mm ståltråd monterat

Denna skapelse mätte in på exakt 98 dBA i Anderstorp. Jag hade också med mig den, som jag själv tyckte, väl dämpade megafonformade ljuddämpartyp jag och många andra Honda 350-förare använder. Denna klarade dock inte bättre än 106 dBA! Alltså en skillnad på 8 dBA!

Så här i efterhand hade jag nog ökat lite på innerröret och minskat lite på ytterdiametern, men vad gör man inte när man är pressad!

Diverse tips från olika håll:

• Lennart O har testat med att limma gummiduk på insidan av slutkonan på dämparen och hävdar att detta fungerar bra.
• Hämta gärna inspiration från speedwaysidan. (Nisse Eriksson håller på att ta fram en dylik variant till 350-Hondorna)
• Köp en bra standarddämpare och häng på.
• Alla nya standarddämpare 3-4 år gamla funkar bra och där står som regel också instansat vad de har för dB.
• Tillbehörsdämpare – Termignioni och Vance & Hines verkar inte fungera så bra medan Acrapovic kan funka bra om den har aluminium- eller titan- mantel. Fråga ordentligt och be att få se testresultat innan ni köper en tillbehörsdämpare!

Mantelmaterial: Aluminium eller Titan. Kolfiberdämpare funkar sämst, vissa klarar sig när de är sprit nya men det är för dålig värme avledning i dem så ullen håller inte länge i dessa.

Stoppning: Stenull. Det innebär att även om en dämpare är i aluminium så väger den en del, stenull är tungt.

Volym: Det mest avgörande är volymen där stoppningen ligger, större volym bättre dämpning.

Tänk på att på många classic-hojar är insugningsljudet högre än avgaserna då många sakna luftburk. De måste även dämpa insuget för att klara 102 db.

Samma principer som gäller för fyrtakt gäller också för tvåtakt.

Gunnar "Knota" Jansson rekommenderar följande:

• Innerrör – perforerad plåt med 3-4 mm större diameter än slutpipan
• Tjocklek isoleringsmatta – minst 20 mm.
• Längd – så lång som möjligt, ej under 320 mm.

"Knota" kan leverera tvåtaktsljuddämpare som uppfyller kravet 102 dBA.

Ring 08-976755 och kolla med honom. Dröj dock inte för länge, han vill ha in beställningarna före årets slut för att vara säker på att kunna leverera!